Min resa mot att bli en complete (jag kommer inte på ett tillräckligt bra svenskt ord) individ har passerat en viktig milstolpe då jag igår inhandlade en skinnjacka! Eller ja. Fejk då. Kostade bara 250 kr på H&M-rea, sånt gillar vi. Så det var bara att slå till. Tog en brun då, eftersom alla har en svart och jag inte är som alla. Fast jag har i övrigt märkt att jag verkligen har någon slags svart-grå-vit-period som pågått i typ några månader, då allt jag har på mig har dessa kulörer, eller brist på kulörer kanske man kan säga. Vet inte riktigt hur det blev så. Men igår köpte jag faktiskt inget svart(utom hårspännen och de gills inte)!

Men iaf, det var ju inte för att shoppa som jag åkte till Lund även om det var en trevlig överraskning att det gick så bra! Nej, anledningen fanns faktiskt inte ens i Lund vid närmare eftertanke, utan befann sig i Malmö Arena. Bob Dylan brukar han kallas i vardagslag. Några utav de suddigaste bilderna i mannaminne togs här så det är inte så lönt att läggas upp här. Kan avslöja att herr Dylan hade på sig en vit hatt. Är personligen inte särskilt nöjd med låtvalen, men det är nog mitt eget fel som mest lyssnat på The Essential. En av mina absoluta favoriter Just Like A Woman spelades iallafall. Och Like A Rolling Stone som alltid är bra. Det var allt mysigt totalt sett.

I Lund bor förresten en av mina mångtaliga bröder. Fredrik är hans namn. Han bor och studerar där med sin flickvän Maja och deras hund Shinie. De är snälla alla tre.

En hund och en bror. Vem som är vad får ni lista ut på egen hand.

Företagsekonomi och matte och lite rättskunskap ska då kvällen spenderas med, WOHO!!!